Influensan slog till i veckan. Jag borde inte klaga som lyckades hålla mig frisk under hela den trapatsrika resan men det känns ändå för djävligt att ligga däckad i feber när det var dags för det viktigaste föredraget om vår resa. Tommy fick klara av det på egen hand. Jag hoppas att han gjorde det lika bra som han brukar, det pliktar ju när 120 intresserade dyker upp på Bike Stop´s VIP-kväll.

Jag låg hemma och samlade krafter så att jag och Tommy kunde hämta motorcyklarna i Göteborg på fredagen. Fullproppad med alvedon så åkte jag med till tull och godsterminal och försökte hosta åt ett annat håll. Allt flöt på bara bra, vi har nog den bästa tullen trots allt, det ända som gav oss en del problem var lådorna som innehöll våra cyklar. Dessa var spikade så tätt och ordentligt så att kofoten knappt klarade jobbet med både mig och Tommy hängande i skaftet. Efter två svettiga timmar så var i allafall cyklarna lastade på kärran.

I dag har jag tvättat motorcykeln, mer alvedon, innan jag släppte in den i garaget. Den har nog klarat sig ganska bra trotts allt, det tycker iallafall resten av familjen. På samma dos alvedon så gick Monika och jag på konsert med Bo Caspers orkester, det var skitbra! (norrlänska). De spelade en massa gamla låtar som jag har haft med mig i min mp3-spelare vilket plockade fram en massa fina minnesbilder.

Apropå bilder:

Här kan ni se att vädret inte var helt lämpat för att köra motorcykel i, vi tog bil med släp i stället. Ni kan även se hur vi slet med emballagen och hur vi lastade cyklarna på släpet. Tillsist en bild på en lycklig Tommy utanför sitt MC-garage och en nytvättad MC i mitt garage.

Nu tror jag att man kan anse att själva resan är slut. Däremot så fortsätter livet och det kommer vara fyllt av minnen och tillfällen när man berättar om vad som har hänt och vad man har upplevt.

Jag har summerat kostnader och i runda slängar kan man säga att det kostade 300 tusen, 150 består av grejer, tex motorcykeln och 150 själva resan.